Sandra-Louise

En stressig vecka kan man lungt säga att det är just nu.
Har något att göra varje dag fram tills man går och sover.
Så det kommer bli otroligt härligt på fredag när min sista praktik dag är över.
Då får man vila upp en helg innan "riktiga" skolan drar igång igen på måndag.
Dessutom kommer Anna hit över helgen så då kommer vi bland annat spela lazer game.
Sen får vi se vad resterande tid går åt till ^^
Kanske få hjälp med att göra slut på lite inköp från Danmark / Tyskland ;D

---

Ända sen jag såg reklamen med den här låten har jag gått och nynnat på den hela tiden.
Den är bara för söt :)

Måste bara slänga in några texter om mitt och Fredriks äventyr förra veckan.

Det började på onsdag kväll (15e) då vi skulle ut och gå med Tova vid ca 23.45.
Så fort jag smällt igen dörren frågade Fredrik "tog du nyckel med dig?".
Och självklart visade det sig att varken jag eller Fredrik hade det. SUCK

Fredrik var den enda som hade tagit med sig mobilen när vi gick ut, så han ringde direkt till securitas
och frågade om dom kunde komma och öppna.
Men dom sa att dom inte kunde det då varken jag eller han hade legitimation med oss.
Så dom skulle höra av sig om en stund igen.
Men just då Fredrik lagt på dog hans mobil. TYPISKT
Först försökte han ladda den i bilen, men utan lycka. Så han sprang runt i området i ca 1,5h för att
få tag i någon med telefon. Samtidigt stog jag upptryckt mot ett element i trappuppgången för att värma Tova.

Till slut fick han iaf tag i en telefon och ringde återigen upp till securitas.
Den här gången sa dom att dom kunde komma, men att det skulle ta några timmar och kosta en bra bit över 2000kr.
Så det sa vi promt nej till.
Nu var det bara dags att komma på hur vi skulle göra resten av natten.
Så vi satte oss i bilen och körde till Falun för att på något sätt få tag i hans föräldrar.
Först for vi runt och försökte hitta en telefon kiosk, men i dagens samhälle finns det banne mig inte en enda kvar :(
Sen kom Fredrik på den briljanta ideen att fråga en taxichaufför om telefon, och vi fick äntligen tag i hans föräldrar.
När vi kom fram till dom mitt i natten var det bara att hoppa i säng direkt och sova.

På morgonen blev vi inte insläppta förrän vid 12, då en städerska inte hade tid att öppna åt oss innan det.
Och jag skulle iväg till praktikplatsen som började 13.00 så stress nivån låg på max.
Men trots vår händelserika natt hann jag till jobbet, halv utvilad och med ett äventyr bakom mig ;)

Börjar bli lite halvt dålig på att skriva här.
Men har varit ganska knapert om tid de sista veckorna, då praktiken och uppgifterna
tar upp det mesta av min tid.
Praktiken går iaf bra och känns som om jag just börjat, och ändå är jag inne på min 3e vecka nu.
Tiden går nästan hemskt snabbt...
Så snart är det jul och alla julsaker ska fram igen ;D

Dansen går bra den också. Men man känner sig lite smått gammal bland gymnasieeleverna ^^
Har uppvisning den 2a advent å vi får väl se hur det går.
Försöker träna så mycket som möjligt, men när tiden inte räcker till blir det svårt.
Sen den 26e blir det att dansa street på en workshop i Falun som hålls av David från Bounce.
Kommer nog bli riktigt skoj :)

I helgen blir det en tripp till ockelbo och våra kära vänner Maria och Rickard :D
Ska bli skoj att få se hur dom har fått det i sin nya lya.
Var ett tag sen man träffades så kommer nog ha massor att prata om :)

Annars är Sandras liv ungefär som vanligt.
Fredrik mår bättre, vilket gör att jag mår bättre och livet börjar sakta men säkert ordna upp sig igen :)
But its a long way left to go...

Nu var det ett tag sen igen.
Skola, dans, problem och massor med andra saker tar upp nästan all ens tid.
Allt går så fort och det är knappt så man hinner med att tänka emellan åt.

I måndags drog iaf min praktik igång som dom här 5veckorna kommer att spenderas
på hällsjöhemmet plan 2. Än så länge har det gått bra och tror nog resten av min tid där kommer
att gå lika bra :)
Men eftersom man har jobbat med det tidigare så är det väl inte den roligaste praktiken då man inte får lära sig så mycket nytt. Men man lär väl börja någonstans...

Just nu verkar det vara en tung period i min och Fredriks värld.
För det första verkar inte Fredrik må så bra, och är deppig.
Han kanske förnekar det, men det syns i hans ögon.
Jag önskar att han kunde öppna upp sig mer och prata med mig om det.
Iof förstår jag han, för jag har själv svårt att prata om ledsamma saker ibland.
Men jag vill ju inget annat än att försöka få han att må bättre. Han är ju mitt liv!

Sen för det andra har historien upprepat sig återigen och denna gång riktats mer emot mig.
I alla fall kändes det så igår, när mitt hjärta tog ett rejält hopp då telefonen ringde.
Jag är i det stadiet just nu, att minsta lilla grej skulle kunna få mig att bryta ihop totalt.
Och om det inte vänder rejält snart kommer all min ork ta slut.

Så det är tur att vi har en underbar hund som tröstar oss ^^